 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Princip 1: En fiskreproduktion ska se ut som en levande fisk.
Min ambition är att tillverka de bästa och mest naturtrogna fiskmontage som går att finna. Till det har jag stor nytta av min bakgrund som biolog med marin/akvatisk inriktning. Jag gör fiskavbildningar som ser ut och gör som en levande fisk i naturen - något som tyvärr inte gäller för alla fiskmontage på marknaden. Under de följande länkarna finns två artiklar i ämnet, som jag i egenskap av biolog har skrivit för svensk fackpress inom konservatorsområdet. De belyser ganska väl vad jag menar.
Artikel 1 - Om naturliga och onaturliga kroppshållningar (PDF 450 kb)
Artikel 2 - Om fenor och hur fiskar använder dessa (PDF 800 kb)
Princip 2: Avgjutning är bäst, därför gör jag inget annat!
Avgjutning är mer arbets- och materialkrävande än skinnmontering och ibland därför lite dyrare, men det är den ojämförligt bästa metoden för att reproducera alla typer av fisk. Det gäller både resultatets naturtrogenhet och reproduktionens hållbarhet.
Många har för sig att ett skinnmontage skulle vara mer "riktigt" på något sätt. I själva verket är det för det mesta tvärtom. Den enda del av den egentliga fisken som används vid skinnmontage är - bara skinnet. Efter garvning spänns det upp och får torka över en form, som ibland är skuren för hand, ibland inköpt på postorder. Det säger sig självt att en sådan form kan skilja sig rätt avsevärt från originalet. Vid torkningen sjunker alla vävnader ihop, vilket kräver spackling för att det hela ska se naturligt ut, och färgerna bleknar, vilket kräver målning, i stort sett i samma omfattning som på en avgjutning.
När skinnmonteringen börjar få några år på nacken, börjar saker hända med den. Skinnet torkar och kan spricka. Fjäll lossnar. Fenorna är speciellt utsatta och bryts eller spricker lätt. Om garvning eller flåning är slarvigt genomförd kan fett eller andra vävnadsrester läcka igenom skinnet och orsaka missfärgning, dålig lukt eller andra förändringar. Därför förser många konservatorer t.o.m. sina skinnmonterade fiskar med avgjutna huvuden!
Avgjutning av fisk däremot - innebär att man avbildar den unika fisken - ingen annan! - med alla vävnader intakta, fulla av vatten och andra kroppsvätskor. Formen görs direkt på just den fisken, inga måttbeställd eller masstillverkade grejer här alltså, utan den exakta formen som fisken hade. För att göra saken ännu bättre, är avbildningen helt igenom av plast. Inga vävnader som kan åldras finns kvar. Plast är helt oföränderligt, och därför sjunker inte heller kinder och gällock in, fenorna kan inte torka ut eller spricka, fjäll lossnar inte. En avgjutning håller för evigt och förändras aldrig.
Även träfiskar har bättre naturtrogenhet och hållbarhet än skinnmontage.
Båda metoderna är mer tids- och materialkrävande än skinnmontage, men för den som vill ha en fisk som liknar originalet - och framför allt som håller, så är en skinnmonterad fisk inget tänkbart alternativ.
| Mannen bakom följande ord, Lee Wulff, känner de flesta fiskare till. "Under ett långt fiskarliv har jag sett, beundrat och studerat ett stort antal fiskmontage. Jag har sett dem, som varit gjorda genom att spänna det verkliga skinnet över en ibland onaturlig form av trä eller andra material, falna med åren. Skinnet spricker. Fenorna torkar ut och bryts av. Färgerna bleknar. I många år avstod jag från att låta montera fiskar.. ..När jag mötte Ralph Morrill ..och såg hans arbete med fiskavgjutningar, med sin hållbarhet ..och realism ..visste jag att mina väggar aldrig mer skulle vara tomma på fisktrofeer. ..De kommer att hålla i livstider utan någonsin ett sprucket skinn eller en bruten fena. Den grymma gäddan kommer att vara som han är generationer från nu. Öringen och laxen kommer fortfarande att se levande ut och vara behagfulla konstverk som någon fiskare eller naturintresserad kan uppskatta, så länge som dessa fiskar och sportfisket självt fortfarande värderas." (Lee Wulff, i förordet till Ralph C Morrill´s bok "Museum quality fish taxidermy") |
||
|
|
||
 |
 |
|
|
|
|
|